-

Utkomstskyddsterminologi

Inkomstrelaterad dagpenning

De förmåner som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa är arbetsmarknadsstöd eller arbetslöshetsdagpenning. Då arbetslöshetsdagpenningen betalas av en arbetslöshetskassa kallas den inkomstrelaterad dagpenning. Den arbetslöshetsdagpenning som FPA betalar kallas grunddagpenning.

Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen är lika stor som grunddagpenningen. Förtjänstdelen är 45 % av skillnaden mellan daglönen och grunddelen. Om lönen överskrider brytningspunkten är förtjänstdelen 20 % av skillnaden mellan din daglön och grunddelen för den överstigande delen (se även ”Brytningspunkt”).

Pensionsslussen

Den maximala utbetalningstiden är den period för vilken du har rätt att få dagpenning. Den maximala utbetalningstiden är300, 400 eller 500 dagar beroende på din situation. Då arbetsvillkoret uppfylls på nytt, börjar den maximala utbetalningstiden från början.

Maximibelopp

Den jämkade dagpenningen har ett maximibelopp som beror på lönen som ligger till grund för dagpenningen. Lönen för deltidsarbetet och den jämkade dagpenningen kan sammanlagt uppgå till högst den lön som utgör grunden för dagpenningen. Då detta maximibelopp beräknas beaktas lönen i sin helhet, och skyddsdelen dras inte av.

Maximal arbetstid

Med maximal arbetstid avses det timantal per vecka eller per månad som fastställts för en heltidsanställd arbetstagare i kollektivavtalet. Om det inte finns ett kollektivavtal i branschen, anses den maximala arbetstiden vara 40 timmar i veckan enligt det som bestäms i arbetstidslagen.

Ansökningsperiod

Ansökningsperioden för arbetslöshetsdagpenningen är i regel en period på fyra kalenderveckor (måndag–söndag). Dagpenning kan vid behov sökas också enligt kalendermånad.

Periodisering

Om du av din arbetsgivare får ersättning till exempel i samband med att anställningsförhållandet upphör, förhindrar det utbetalning av dagpenning för den periodiseringstid som ersättningen motsvarar. Vid periodisering delas den utbetalda ersättningen med dagslönen under anställningsförhållandet och på så sätt får man fram antalet dagar som avslås.  Dagpenningen avslås med början från följande dag efter utbetalningen av ersättningen.

Fortsatt ansökan

De ansökningar som skickas efter den första ansökan kallas fortsatta ansökningar. Handläggningstiden för fortsatt ansökan är kortare, för då den handläggs fastställer man inga löner och reder inte heller ut några andra grunder för utbetalningen.

Efterskydd

Med efterskydd tryggas rätten till inkomstrelaterad dagpenning i en situation då du övergår från löntagare till företagare, eller från företagare till löntagare. Under efterskyddstiden kan du få dagpenning då företagandet eller lönearbetet upphör, även om du inte har uppfyllt det arbetsvillkor som din nya situation kräver. Om du övergår till att bli företagare på heltid (eller från företagare till anställd) lönar det sig att kontakta arbetslöshetskassan för att ta reda på villkoren för efterskyddet.

Medlemskapsvillkor

För att få inkomstrelaterad dagpenning måste du ha varit medlem i kassan oavbrutet i minst 26 veckor. Medlemskapet kan ackumuleras av en eller flera medlemskapsperioder i kassan. Medlemskapet betraktas som oavbrutet om det mellan dagen för utträde ur den föregående kassan och dagen för anslutning till den nya kassan är ett högst 30 dagar långt avbrott.

Karens

Med karens avses en bestämd tidsperiod utan ersättning. TE-byrån kan ge dig karens till exempel om du har sagt upp dig eller vägrat ta emot arbete utan en arbetskraftspolitiskt godtagbar orsak. Under karensen kan du inte få dagpenning. TE-byrån ger ett utlåtande till kassan och kassan är tvungen att handla i enlighet med det. Kassan ger dig ett beslut om karens som du kan söka ändring i genom att överklaga.

I talspråk använder man ibland benämningen ”karens” då man talar om självrisktid (se ”självrisktid”)

Heltidsarbete

Inom utkomstskyddet för arbetslösa avses med heltidsarbete ett arbete där arbetstiden är mer än 80 % av arbetstiden för heltidsarbete. Arbetstiden för en heltidsanställd fastställs i det kollektivavtal som du omfattas av i ditt arbete. Om det inte finns ett kollektivavtal i din bransch, är heltidsarbetstiden 40 timmar i veckan i enlighet med arbetstidslagen.

Förhöjd förtjänstdel

Om du deltar i en sysselsättningsfrämjande service som ingår i din sysselsättningsplan, kan du få förhöjd förtjänstdel för de 200 första dagarna. Den förhöjda förtjänstdelen utgör 55 % av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. För den del som överskrider brytningspunkten ingår i förtjänstdelen 25 % av skillnaden mellan lönen och grunddelen. (se även ”Inkomstrelaterad dagpenning” och ”Brytningspunkt”)

Kostnadsersättning

När du deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster har du rätt att få skattefri kostnadsersättning. Kostnadsersättning betalas för tiden för andra tjänster utom frivilliga studier. Kostnadsersättning betalas för de dagar då man deltagit. Kostnadsersättningens belopp är nio euro per dag då man deltagit.

Tilläggsdagar

Inkomstrelaterad dagpenning kan betalas för s.k. tilläggsdagar efter att maximitiden uppfyllts till slutet av den kalendermånad då du fyller 65 år. Du kan få rätt till tilläggsdagar om

du är född åren 1955–1956 och har fyllt 60 år innan maximitiden för dagpenningen uppnås

du är född åren 1957–1960 och har fyllt 61 år innan maximitiden för dagpenningen uppnås

du är född år 1961 eller senare och har fyllt 62 år innan maximitiden uppnås

Ålderskravet anses vara uppfyllt även om du fyller 60, 61 eller 62 år samma dag som maximitiden uppfylls.

Dessutom förutsätts att du har arbetat minst 5 år under de senaste 20 åren. Arbetslöshetskassan granskar din rätt till tilläggsdagar i det skede då maximitiden för dagpenning uppnås.

Semesterersättning

Med semesterersättning avses en ersättning i pengar för semester som inte tagits ut. Som semesterersättning utbetalas vanligen de semesterdagar som inte tagits ut då ett anställningsförhållande upphör. Åt personer som arbetar oregelbundet kan semesterersättning betalas ut i samband med varje lön.

Semesterlön

Med semesterlön avses lön som betalas ut för semesterperioden.

Semesterpenning

Semesterpenningen är en tilläggsersättning som utbetalas till arbetstagaren i samband med semestern. Semesterpenningens belopp är 50 % av semesterlönen.

Förkortad arbetsdag

En permittering betraktas som förkortad arbetsdag om du blivit permitterad från ett heltidsarbete så att din dagliga arbetstid har förkortats och du fortsättningsvis arbetar fem dagar i veckan. Åt en person som permitterats genom förkortad arbetsdag utbetalas dagpenning på utbetalningsbasis genom jämkning (se även ”Jämkning”).

Förkortad arbetsvecka

Om du har permitterats från ett heltidsarbete så att du under arbetsveckan har fulla arbetsdagar och permitteringsdagar, ses permitteringen som förkortad arbetsvecka. I sådana fall betalas dagpenningen i sin helhet för permitteringsdagar och för arbetsdagar har du inte rätt till dagpenning alls. Permitteringen kan också genomföras som en så kallad blandpermittering, då du har fulla arbetsdagar, förkortade arbetsdagar och dagar då du är helt permitterad. Under en dylik permittering anses du också omfattas av förkortad arbetsvecka och får jämkad dagpenning, som jämkas på inkomstbasis (se även ”Jämkning”).

Ändringsskattekort

Då du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning använder kassan de beskattningsuppgifter som Skatteförvaltningen årligen skickar in till kassan och som grundar sig på löneinkomster. Med skatteuppgifter som baserar sig på löneinkomst innehålls minst 25 procent skatt på dagpenningen i enlighet med Skatteförvaltningens anvisningar.

Med ändringsskattekort avses ett skattekort som begärs för förmån, och som Skatteförvaltningen beräknat för inkomstrelaterad dagpenning. I ändringsskattekortets procenter görs inga ändringar i kassan, utan beskattningen sker enligt de uppgifter som finns i skattekortet.

Eget arbete

Med eget arbete avses en verksamhet som i regel görs i annat syfte än förtjänstsyfte. Som eget arbete kan betraktas till exempel familjevård, närståendevård eller studier med stipendium.

Frivilliga studier

Med frivilliga studier avses studier som understöds med arbetslöshetsförmån och som leder till en examen, men som inte är arbetskraftsutbildning. Till skillnad från andra sysselsättningsfrämjande tjänster kan du inte få kostnadsersättning för tiden för frivilliga studier. Dagpenning för frivilliga studier kan betalas ut i högst två år.

Självrisktid

Med självrisktid avses en tidsperiod i början av utbetalningsperioden för vilken dagpenning inte betalas ut. Självrisktiden för arbetslöshetsdagpenningen är en tid som motsvarar fem helt arbetslösa dagar. Självrisktiden tas ut då arbetsvillkoret uppfylls, om det inte har tagits ut i början av den föregående utbetalningsperioden och inom ett år från den nya utbetalningsperiodens början.

Deltidsarbete

Inom utkomstskyddet för arbetslösa avses med deltidsarbete ett arbete där arbetstiden är högst 80 % av arbetstiden för heltidsarbete. Arbetstiden för en heltidsanställd fastställs i det kollektivavtal som du omfattas av i ditt arbete. Om det inte finns ett kollektivavtal i din bransch, är heltidsarbetstiden 40 timmar i veckan i enlighet med arbetstidslagen.

Lönesubventionerat arbete

Med lönesubventionerat arbete avses ett anställningsförhållande för vilket arbetsgivaren har beviljats subvention för lönekostnaderna. Inom utkomstskyddet för arbetslösa skiljer sig lönesubventionerat arbete från ett vanligt anställningsförhållande så att det ackumulerar arbetsvillkoret långsammare. Av en period med lönesubventionerat arbete ackumulerar 75 % arbetsvillkoret. Resterande 25 % betraktas som en förlängning av granskningsperioden.

Nollställning av dagar

Med nollställning av dagar avses en situation där den maximala utbetalningsperioden börjar från början då arbetsvillkoret uppfylls (se även ”Arbetsvillkor” och ”Maximal utbetalningsperiod”).

Tillfälligt arbete

Som tillfälligt arbete betraktas ett heltidsarbete som varar i högst två veckor. Under tiden för tillfälligt arbete har du rätt till jämkad dagpenning på samma sätt som då du arbetar deltid.

Företagande som bisyssla

Företagsverksamhet utgör i praktiken allt arbete som du själv fakturerar eller utför på uppdrag, och från vars förvärvsinkomster inga arbetsgivaravgifter dras av, såsom i lönearbete. Också arbete som faktureras via faktureringstjänstföretag, budfirma eller andelslag är företagsverksamhet.

Om du har företagsverksamhet ger TE-byrån ett utlåtande till kassan om huruvida du anses bedriva företagsamhet på heltid eller som bisyssla. Om skötseln av företagsverksamheten hindrar dig från att ta emot ett heltidsarbete betraktas du som företagare på heltid.  En småskalig företagare kan få inkomstrelaterad dagpenning. Inkomsterna från ditt företagande jämkas då på samma sätt som lön från deltidsarbete.

Jämkad ansökan

En ansökan för en period under vilken den sökande har arbetat deltid eller betalats lön för deltidsarbete behandlas som en jämkad ansökan. Detsamma gäller i situationer då man haft inkomster från småskalig företagsverksamhet.

Jämkning

Löneinkomster och inkomst från småskalig företagsverksamhet jämkas med dagpenningen. Vid jämkningen delar man månadsinkomsten som överskrider skyddsdelen med talet 21,5 och får därmed dagslönen. Hälften av dagslönen dras av från den fulla inkomstrelaterade dagpenningen. Skillnaden utgör den jämkade dagpenningens belopp.

Jämkning av dagpenningen sker i regel på utbetalningsbasis. Detta innebär att de löner och de arbetstimmar som ligger till grund för löneutbetalning och vars utbetalningsdag infaller under ansökningsperioden påverkar dagpenningen. Inkomstbaserad jämkning som används i undantagsfall innebär att de arbetstimmar och lönen som tjänats in under ansökningsperioden påverkar dagpenningen under ansökningsperioden, oberoende av när lönen har betalats ut.

Skyddsdel

Med skyddsdel avses den del av lönen för deltidsarbete eller den del av företagsinkomsten som inte inverkar på dagpenningens belopp. Skyddsdelen är 300 euro per månad eller 279 euro per fyraveckorsperiod.

Intyg över tilläggsdagar

Om du fått arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar har du rätt att gå i pension som 62-åring utan förtidsminskning. Om du vill ansöka om pension ska du lämna in ett intyg över tilläggsdagar till pensionsanstalten. Kassan kan skriva intyget först när dagpenning har betalats ut för minst en dag under månaden före pensionens början.

Sysselsättningsfrämjande service

TE-byrån kan anvisa dig till sysselsättningsfrämjande service vars syfte är att förbättra dina möjligheter till sysselsättning. Sysselsättningsfrämjande service är till exempel jobbsökningsträning, karriärträning, arbetskraftsutbildning och frivilliga studier. Under tiden kan du få förhöjd förtjänstdel för högst 200 dagar. För de dagar då du deltagit betalas kostnadsersättning ut åt dig (med undantag av frivilliga studier).

Arbetsvillkorets granskningsperiod

Arbetsvillkorets granskningsperiod är den period under vilken det arbete som räknas med i arbetsvillkoret har utförts. Granskningsperioden för löntagare är 28 månader. Om du är borta från arbetsmarknaden av en godtagbar orsak, kan granskningsperioden förlängas med dessa perioder. Granskningsperioden kan förlängas med högst sju år. Som godtagbara orsaker räknas till exempel familjeledighet, militärtjänstgöring och sjukledighet.

Arbetsvillkor

Du har rätt till inkomstrelaterad dagpenning då du har uppfyllt arbetsvillkoret under tiden du varit medlem i kassan. Arbetsvillkoret är 26 veckor. I arbetsvillkoret beaktas sådana veckor då du haft minst 18 timmar arbetstid och lönen varit åtminstone i enlighet med det kollektivavtal som tillämpas. Då arbetsvillkoret uppfylls börjar den maximala utbetalningstiden från början. Också din dagpenning fastställs och en självrisktid tas ut, om detta inte gjorts i början av den föregående maximala utbetalningstiden och det är mindre än ett år sedan utbetalningstiden började.